Jag läste ut den här boken väldigt snabbt. Inte så mycket för att den var extremt bra, utan snarare för att den var lättläst, och spännande. Deckare är det bästa som finns när det gäller att läsa som avkoppling, tycker jag. Språket i boken var väldigt enkelt, och kapitlen korta. Som gjort för sträckläsning, alltså.
Brad Dennings bror Petey försvann när han var nio år gammal, då han cyklade hem från basebollplanen där Brad sagt åt honom att dra hem, eftersom kompisarna tyckte att det var jobbigt att ha en lillbrorsa hängandes i hasorna, något som Brad haft fruktansvärt dåligt samvete över ända sedan dess. Trots detta har Brad byggt sig ett gott liv, han är framgångsrik i sitt yrke och han har en fru och en son som han avgudar. En dag vänds dock livet uppochned för Brad, då en man som säger sig vara Petey kommer fram till honom på gatan. Brad blir överlycklig över att ha återfunnit sin bror och både han och familjen tar honom till sitt hjärta … tills den dag då Petey försöker döda Brad och försvinner med hans familj. Livet faller i spillror framför Brads fötter, och han brottas med många frågor. Var det verkligen hans bror som kom tillbaka? FBI tycks inte tro det … Vad har hänt med hans fru och hans son? Han ger upp allt för att försöka hitta dem och den man som fört bort dem, och att finna sanningen om Petey eller vem nu mannen är …
Det är inga döda perioder i boken, utan spänning från första till sista stund i princip, men jag tyckte nog ändå att den saknade något. Kanske var den lite för enkelt skriven, jag vet inte. Det är absolut inte den bästa bok av Morrell som jag läst (min favorit är ”Det femte yrket”), men den var helt klart läsvärd!
Piglets bokhylla 